Stiftelsen Vrångsholmen bildades sommaren 1981 i samband med förvärvet av fastigheten Vrångsholmen. Stiftelsens huvudman är ideella föreningen Vrångsholmen. Föreningens och stiftelsens syften förenas kring konstnärlig och pedagogisk verksamhet. Under åren har bildkonstnärer, konsthantverkare, författare, musiker, dansare och arkitekter utnyttjat lokalerna för olika verksamheter som egen konstnärlig produktion, kurser, repetitioner och konferenser. Kurser och pedagogisk verksamhet har vänt sig till såväl ungdomar och barn som vuxna.
Som exempel på pedagogisk verksamhet kan nämnas återkommande skrivarkurser för ungdomar i grundskola i samverkan mellan bibliotekarier och författare, musikklasser har haft intensivveckor förlagda till stiftelsens lokaler (vilket inneburit att ungdomar från invandrartäta förorter kommit i kontakt med en säregen del av den svenska Bohuskusten och ett gammalt räddningsinstitut från förra sekelskiftet). Akvarellkurser har tidvis varit återkommande inslag i sommarverksamheten. Kommunal vuxenutbildning i Göteborg har också nyttjat lokalerna för designkurser.
Den konstnärliga verksamheten på Vrångsholmen sträcker sig för några av föreningens medlemmar över flera decennier. Stiftelsen har naturligtvis utgjort en träffpunkt för personer med skilda professioner med konstnärlig anknytning.
Stiftelsen Vrångsholmens lokaler utgörs av ett trähus i tre våningar och med källare och en gammal trädgård. Boytan är 900 m2 och trädgården är 6000 m2. Huset är ett väl bevarat exempel på förra sekelskiftets pedagogiska och sociala metoder för att korrigera barn i riskzonen. Det kallades ”räddningsinstitut” och byggdes omkring 1910 för Göteborgs stad och var i bruk fram till 1938. Meningen var att barn (pojkar) till föräldrar som hade problem av olika slag (kunde vara alkoholism, kriminalitet, vanartiga föräldrar, fattigdom eller vanmakt) skulle räddas från stadslivets faror genom att fostras i en sund lantlig miljö. Senare under 1900-talet kallade man motsvarande institutioner för uppfostringsanstalter eller korrigeringsanstalter.
Under kriget och fram till 1981 ägdes huset av fortifikationsförvaltningen, som använde det som förläggning och senare som mobiliseringsförråd. Detta har inneburit att huset åsamkats en del skador. Så har t ex VVS-systemet blivit helt obrukbart. Idag kan man säga att huset har torrdasstandard och att det är obeboeligt under vinterhalvåret.
Trots detta är huset i övrigt intakt och vår strävan har varit att inte göra några ingrepp som hotar autenticiteten. Stora sovsalar, skolsalar, matsal och gymnastiksal lämpar sig utomordentligt väl för de aktiviteter som vi bedriver, samtidigt som mindre rum, en gång lärares och tjänstefolks sovrum, ger den enskildhet som behövs.
Under de senaste åren har stiftelsen med stöd av Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Kulturmiljöenheten, kunnat påbörja en antikvarisk upprustning av huset.
Vår återkommande sommarutställning ”SKIMMER” och andra utåtriktade aktiviteter gör Vrångsholmen till en spännande mötesplats för en större publik.
Sammanfattningsvis kan man säga att huset både är ett stycke svensk utbildnings- och uppfostringshistoria och en i hög grad stimulerande och fungerande arbetsmiljö för såväl konstnärligt arbete som temporär undervisning på olika nivåer.
Vi tar tacksamt emot ekonomiska bidrag, vi arbetar med fönsterrenovering och allmän vård av huset och trädgården.
Plusgiro 63 17 71-3
Senast uppdaterad 16 mars 2024
FÖRENINGEN/STIFTELSEN VRÅNGSHOLMEN 2024